Men det där med BI kan vara svårt.
Hur vi presenterar samma siffror kan ju tolkas på helt olika sätt.
Och vilken data som är tillgängliga ska vi egentligen använda oss av? Idag finns det ju ofta på tok för mycket data, och ännu värre, det är väldigt enkelt att plocka in extern data utöver vår egen.
Har historisk genomsnittstemperatur där kunderna befinner sig något att göra med bokföringen egentligen?
Och var går gränsen mellan BI och statistik om det finns någon sådan?

Många förknippar BI med ekonomi, inköp & sälj och glömmer bort lager, butiker och produktion.
Ekonomi, köp och sälj säger ju lite sig själv. Man tittar på trender, debit och kredit, kanske kommit så långt att man använder AI för framtida prognoser.

Lagret kollar många på med statiska gamla rapporter, men det är ju inget som faktiskt hjälper dom på lagret, eller inköp och sälj. Eventuellt har man skärmar som visar hur många ordrar som är liggande.
Hur är det med datainsamling på enkla saker som dåliga streckkoder, skadade kartonger, dåligt förpackat?
Sparas det ned så att inköpare får informationen från lagret och kan använda i kommunikation med leverantören utan att behöva säga mellan tummen och pekfingret, eller bara kunna påvisa trasiga produkter?
Används statistiken för att mäta plockhastigheten så att det går så snabbt som möjligt? Ställer man den då i relation till mängden returer och tiden på varje returhantering, eller för den delen, tittar på kundnöjdhet på nätet eller noteringar på sälj-avdelningen.
Frekvensstyrning av lagret via rapporter som ger tips om åtgärder för att effektivisera plock, men hur skulle det vara med ett förslag som säger att nästa vecka är det nog bra om ni har flyttat fram dessa artiklar när ni har tid över.

Det vanliga som jag har ser är att sälj-avdelningen klagar på lagret att dom plockar fel eller kanske för långsamt, lagerchefen pratar med personalen och börjar se över system för att säkra sina plock med en hårdare verifiering av plats och artikel via streckkoder. Upptäcker då att det går långsammare.
Hur ställer man plocksäkerhet mot kundnöjdhet?
Vad väger tyngst för kunderna? Att varan skickas dagen efter, eller att dom får fel vara?

Liknande kan det vara för produktion, det finns ofta information som man kan använda men det kan vara svårt att få tag på den, eller för den delen veta hur man egentligen ska använda den.

Något som också är intressant är retail, dom använder ofta statistik för att maximera försäljning.
Självscanning i butikerna som gör att dom kan kartlägga hur vi rör oss i butikerna. På så sätt kan dom enkelt flytta på hyllor som gör att vi passerar nya produkter som vi aldrig insett att vi behöver. Se trender på vilka hyllgavlar som erbjudanden säljer bäst på och sätta artiklar som normalt inte säljer så bra där med ett litet erbjudande och vips så når dom en ny kundkrets.
Även med kameror kan man noggrannare följa kunden i butiken för att kartlägga rörelsemönster.
Eller bara enkla saker som att se när kunderna är i butiken så man kan planera för kassapersonal såväl som när påfyllning av hyllorna ska göras så att kunderna störs så lite som möjligt av kartonger och lastpallar i gångarna.

BI finns för alla storlekar på företag. Från dom små som kanske använder excel med data från enkla system, eller färdiga rapporter i ett enkelt erp-system, till dom stora jättarna som har datalager på datalager, som samlar in information från världens alla hörn, användarna är super-users som med datat använder verktyg för att bygga sina egna rapporter och dashboards för att fördela dessa med rätt restriktioner till kollegor över hela världen med ett knapptryck.

Hur ser ni på BI i ert företag?
Använder ni er av datat ni samlar på er eller finns det en spännande framtid att utforska?

Så länge jag varit frustrerad över svårigheter i vad det gäller att hålla skogsbruksplanen uppdaterad.
Papper, okrönta versioner så uppdateringar inte går med i rapporter osv. Ska inte nämna några namn, men dom finns i Södra Sverige.

Beslutade mig för att testa på eSkog. Lite kontakt med Jens, några tusenlappar och sedan var man igång.

Och som lite it-nörd, ÄNTLIGEN.

Från appen kan jag gå slingor som jag sedan kan använda för att dela avdelningar, dokumentera väg, markera ut vägtrummor. Sedan plocka upp det och jobba mer noga med det på datorn.

Vår skogsbruksplan var 7 år gammal, och i stora delar inaktuell. Inga problem med uppräkning vid inläsning, sedan var det bara att börja jobba med att markera slutavverkningar och planteringar osv.

Riktigt enkelt att lägga till kommande åtgärder. Befintlig åtgärdslista följde med vid inläsningen. (Allt fick prioritet 1!!)

Självklart är det lite oklarheter och saker jag lär mig hela tiden. T.ex. så är inventeringsappen nere för stunden, men det kommer integration från katam (har testat den, funkar bra).

Hur markerar jag bestånd som annat än tall, gran eller löv (t.ex. kanske man vill ha egen typ för hybrid-asp eller hybrid-lärk).

Dock har jag fuskat lite, jag har varit dålig på att läsa manualen vilket gjort att Jens har fått lite extra onödiga frågor, men sicket tålamod.
Men, går ni över. LÄS MANUALEN!

Ser nästan ut som ett sponsrat inlägg men det har verkligen varit en lättnad för mig som gillar ordning och reda att ha ett användbart verktyg där man kan börja jobba på allvar.

”Nytt ERP, vad ska vi välja?”

Skräcken sätter in. Ett stort beslut som ligger i vad som för dom flesta i någon helt annans händer. Helt enkelt säljande konsulten.
Den som låter bra och presenterar något bekant och tryggt vinner.

”En ny version bara, då kan vi fortsätta precis som alltid”

Men vad är då syftet med att byta?

Vad kan man vinna med ett system-byte?
Om man byter system så kan man samtidigt gå igenom sina arbetsrutiner. Om man växt eller det gått så lång tid att man måste byta system så har man också förhoppningsvis behov av att byta arbetsrutiner.
Jag hade älskat att träffa det företag som satt perfekta arbetsrutiner som är effektiva och spårbara för 10 år sedan och inte behöver justera något.

”Men det är ju ett datasystem, det där får väl IT sköta?”

Märklig inställning som otippat många även större företag har.
I själva verket så är IT dom absolut dom sista som ska kopplas in om det inte är ett mindre support-system som köpas in.
Gör jobbet grundligt på varje avdelning. Fundera ut på hur ni kan effektivisera, se hur det tänkbara systemet fungerar. Dom har mest troligt längre rutin på hur olika processer fungerar på ett bra sätt än ni internt i företaget. Självklart är ert företag unikt så man kanske får avvika lite.
Men systemen har för det mesta strömlinjeformats efter behov från tusentals företag som dom jobbat med.
Ta hjälp av er partner, dom har gått igenom processen flera gånger tidigare.

”Men vilket system ska vi välja då?”

Enligt mig är valet av system mindre viktigt, det viktiga är partnern som man ska jobba med. Jag väljer skriva partner och inte leverantör. Ni ska jobba tillsammans för att nå en bra lösning, det är inte ett rent köp-scenario. Ni ska leva med leverantören, få hjälp, justera saker.
Spana in vilka system som har en målgrupp som motsvarar ert företag, både nu och om 3-4 år.
Där kan ni ta hjälp av utomstående konsult som har erfarenhet och kan hjälpa er ta fram alternativ.

”Men vilken partner ska vi ha då?”

Knepig fråga. Prata med andra företag inom er sfär och storlek. Träffa och prata, inte bara med säljare utan även med vad som skulle bli er projektledare. Se om dom har en företagskultur som passar eran. Se att ni inte kommer hamna som ett sidoprojekt medan dom hanterar sina större viktigare kunder. Även om dom har större kunder ska ni vara precis lika viktiga, så är dock inte fallet alltid.

Känner ni er osäkra. Ta in en utomstående oberoende konsult, som mig t.ex. som har erfarenheten av att välja och att sälja. Stött ihop med många system och leverantörer. Låt den personen göra smutsarbetet och ge er en sammanfattning. Sitta med och tolka vad eventuella partner egentligen säger. Även om det är en extra utgift så kan det löna sig mångfalt om i slutändan.